Gå till innehåll

Skåne – 2008

Efter vinterns studiecirkel om Skåne var så många intresserade av att se landskapet i verkligheten att det inte gick att samla alla i en grupp. Nio föreningsmedlemmar reste 11-17 maj. I den andra resan, som ägde rum i början av juli var vi sju (sedan en anmäld fått förhinder i sista stund). Resorna liknade varandra i mycket, men de skilde sig också åt på flera punkter p.g.a. intressen och årstid.

Båda grupperna bodde på vandrarhem först tre nätter i Skåne Tranås – i hjärtat av Österlen – och sedan tre nätter i Skäralid, vid ingången till Söderåsens nationalpark. Med de utgångspunkterna gjorde vi dagsturer med många anhalter för att bekanta oss med skånsk natur och kultur.

Gemensamma naturupplevelser för båda grupperna var bland annat Vattenriket omkring Kristianstad, Stenshuvud nationalpark, Bäckhallareservatet med förstenade böljeslagsmönster strax utanför Simrishamn, Söderåsens dramatiska formationer, det branta Kullaberg och det flacka marsklandet vid Skanör och Falsterbo.

Båda grupperna besökte Kåseberga med den mäktiga stensättningen Ale stenar. Båda grupperna fick också bekanta sig med den skånske konstnären Axel Ebbe.

Grupp 1 samlade ivrigt fågelobservationer, träd- och växtarter. Några höjdpunkter var fågellivet vid Krankesjön och Klingavälsån och ”mangroveträsket” i Vattenriket.

Men gruppen tittade också gärna på skånska slott och herresäten, särskilt deras parker, där man kan finna många rara arter och märkliga anläggningar. Strandvallar, strandgrytor, basaltpelare och andra geologiska sevärdheter var också högprioriterade.

Grupp 2 tog det kanske lite lugnare med artjakten men ägnade mer tid åt konstupplevelser, såsom den storaskulptur-utställningen i Marsvinsholms slottspark och Lars Vilks märkliga och svårtillgängliga skulptur på Kullens norra brant.

Programmet för den andra gruppen påverkades av att resan gick under högsommaren. Den rikaste blomningen var över, den mest intensiva fågelsången också. Eftersom det var varmt blev det nödvändigt att ta rejäla badpauser de flesta dagarna. Men dagarna var långa, soliga och innehållsrika, så det blev ofta sent.

Läs gärna vidare i NOS nr 4 (2008) och nr 1, 2 och 3 (2009)